Vem frälser oss cykelfrälsta?
Den frågan är inte svår att svara på. Det är killar som Steve Hamilton som gör att vi som passerat 30 sitter hemma och drömmer oss 15 år bakåt i tiden då kroppen höll för aktiviteter som dessa. Men håller man inte själv för mer än XC mountainbiking, så får man väl värva den yngre generationer genom att visa filmer som denna. Jag ska faktiskt erkänna att jag, trots min fysiska ålder, var in på blocket och tittade på bmx cyklar. Ja, drömma kan man ju alltid. Härom dagen lackade jag fälgarna på Hannes hoj så den skulle se lite vassare ut och nu har jag hela kvarterets baranskara här med önskningar att få cyklarna "pimpade".
Hej svejs till nästa gång!
Hur tänkte de?
Man kan ju inte låta bli att filosofera kring vilket liv man måste ha om man lyckas skriva en hel bok bara om fallstudien som forskningsmetod. Ja du Sharon B Merriam kanske dags att vidga sina vyer. Eller är det kanske jag som ska rycka upp mig som läser och analyserar detta verk? Jaja, nog om detta. Jag skulle försöka hitta en bild på nätet som illustrerade min sinnesstämning vid skrivandets ögonblick, då jag dök på något roligt. Man kan ju undra hur de tänkte när de kom på denna logga, antingen så har de en bristande insikti i vad som normalt inte bärs, skyltas med eller uttalas offentligt eller också så är det så att dess upphovsmän hoppas locka en ny kategori medlemmar till denna organisation. Det måste i vilket fall som helst krävas ett ofantligt mått av självkänsla innan man sätter på sig en träningsoverall med denna logga. Ha det gott !
Tagen på bar gärning...
Har funderat på varför det ligger så mycket solrosfrö utanför växthuset. Idag när jag satt hemma och pluggade fick jag svar på denna fråga. Det var vår käre ekorre som lyckats ta sig ner i säcken med solrosfrön. Ganska trevligt faktiskt, men än trevligare är det när denna lilla korre visade sitt stora cykelintresse genom att pysa lite mellan måltiderna i cykelkärran.
Hej svejs!
Hej svejs!
Vuxna barn leka bäst!
Tänk att träningen blir så mycket trevligare med lite sällskap. Jag fick sällskap av ett annat vuxet barn på gårdagens backträning och även om man känner sig lite sliten innan passet, så slutar det med att man tar i så man nästan sk---r på sig. Det skulle kanske vara bättre att ha ett sådant här fordon när man tar i så mycket.
Ha det, tack för trevlig träningsällskap! M
Epilepsivarning!
Ja man vill ju inte stå till svars för reaktioner som dessa!Försökte häromdagen att förändra bloggens utseende till att bli lite mer färgglad. Men då fick jag snabbt veta att så mycket färg kan man inte ha och inte i så kulörta färger. Det är ju epilepsivarning , hette det. Ja, ja nu hoppas jag att ni är nöjda med denna harmoniska design. Sitter för tillfället och tar en paus i sammanställningen av Forskningshandboken av Marty Denscombe, inför stundande tenta. Svårt att motivera mig när det mesta i min omgivning känns mer lockande än detta. Tankarna far lätt i väg kring vilken träningsrunda jag ska ta i kväll eller om det finns fler vuxna barn som vill leka i geggan.
So long!
Cykelsöndag
Idag har det varit en riktig cykelsöndag. Dagen startade med strålande sol från en klarblå himmel och jag var snabb upp ur sängen för att ta fram den norrländska vildmarkslunchen (varmkorv m. bröd). Vi ringde våra vänner som redan var på g. Det bar av till Andersöns naturreservat, med dessa mjuka och snabba stigar. De äldre grabbarna trampade runt på stigarna och hoppade, medan de lite mindre var på småkrypsjakt. Väl hemma i stan igen så kom en riktig hagelskur, men det stoppar inte en cykelfrälst småbarnsfar från att ta en långtur i geggan.
Känner mig ganska slak nu!
M
Äntligen är den här...
Äntligen här, handlar väl mer om min nya framgaffel, än om vårens antågande på dessa breddgrader. Det var ett bra tag sedan jag bloggade och man skulle kunna tro att våren borde ha kommit vid det här laget, men icke. I morse när jag cyklade till campus blåste det motvind och snöade. Men, men nu ska jag inte vara bitter, min nya och så efterlängtade framgaffel som beställts från England anlände med bussgods härom dagen. Efter lite mek och några fula ord lyckades jag till slut montera den på min cykel. Så nu är det väl bara att sätta på sig öronmuffar och vantar och sticka ut i skogen. Ja nu börjar hojen bli komplett, men tänk att man ganska ofta ändå stöter på någon ny pryl som man inte visste att man behövde!
Ha det gott!
Vart skulle man annars bo?
I dag tog jag ledigt från pluggandet för att njuta av det underbara vårvintervädret i familjen och goda vänners lag. När jag satt där i en solstol på Playa de la Badhusparken ställde jag mig frågan, skulle jag verkligen kunna bo någon annanstans? Svaret blev ett nej. Denna underbara årstid avnjutes bäst i Jämtland med en stor kopp kaffe i handen, en lätt bränd näsa och pjäxor på fötterna.
Soliga hälsningar M!
Frösö railsession
Hallå där!
Ja som vanligt hinner nästan bloggen damma igen mellan gångerna jag skriver. Men här är väl lite av det som hänt under de senaste veckorna. Efter en kall och händelserik dag vid Svartsjöarna somnade dessa grabbar gott när jag drog dem hem i pulkan. Man blir ju onekligen lite avis, tänk att man inte förstod att värdesätta barndomens sköna stunder mer när man väl var deltagare i den. Lillebror börjar bli mer och mer lik sin stora förebild. En stor passion för huvudbonader och skateskydd, vilket snarare verkar vara ett drag som går i släkten. Kanske dessa barn fostras till att bli möss galna, jag menar de har ju inte så mycket att välja på. I morse gick i alla fall Frösö railsession av stapeln utanför vårt hus. Med en hemmasnickrad rail var lyckan total hos de båda bröderna. Storebror railar och lillebror står bredvid och ropar yeaaaah! Vad ska man säga, man måste ju börja i tid om man ska få åka till X-games någon gång. Ja när man inte har så här roligt så går den mesta tiden åt till att läsa om genus, feminism, identitet, strukturella maktförhållanden i samhället och läroplanshistoria. Visst låter det spännande? Trots att fokus borde ligga på detta med en uppkommande tenta så sliter sig tankarna och jag befinner mig redan i nästa helgs tälttur i Skäckerfjäll. Måtte det blåsa lite mindre än idag (medelvind i Åre 30 m/s) annars kommer vi väl att fladdra ut till ishavet innan det är över.
Ha det gott.
M
TIO UNDERBARA ÅR
Tänk att det på dagen är tio år sedan vi träffades! Makalöst att man kan
träffa en människa som man efter tio år bara tycker mer och mer om.
Jag hoppas alla har den lycka som jag haft att få träffa den rätta. Nu har jag varit
tillräckligt sentimental och nu när vintern har kommit kommer troligtvis
inläggen handla om familjens vinteräventyr.
See ya!!!!
Long time ago...
Tjenare!
Ja vardagen rullar på lite snabbare än vad man skulle vilja. Nästan varje dag träffar jag någon som säger,
vad skönt att det snart är jul. När man är student är väl inte detta riktigt sanningen. Jag känner istället att jag
skulle vilja några extra timmar varje dygn för att hinna plugga till alla tentor. Julen ska ju vara en tid av vila och
en massa pralinätande, vi får väl se hur det blir med den saken. Ikväll tänkte jag att jag skulle plugga, men en massiv snor invasion mot mina bihålor inträffade i morse, så en anledning till att skjuta mattepluggandet framför sig. Vad har annars hänt? Jo det har virkats en hel del, hastighetsrekord med snowracer och mina små killar håller på att prova ut sina störtkrukor.
So long!
Äntligen har kung Bore kommit..
Nu var det länge sedan jag skrivit något här på bloggen. Som sagt så kom kung Bore på besök lagom till att veckan i Härnösand var till ända. Som jag har längtat efter denna snö! Familjen var som sagt fortfarande bortresta i helgen och jag tänkte då förströ mig med att premiäråka utför i någon anläggning. Men tji fick jag! Jag sökte idogt och desperat efter backar som öppnat, men icke. Som substitut åkte jag och en vän till Svartsjöarna och pulsade runt i skogen med turskidor. I solens värmande strålar tände vi en eld och avnjöt några välgrillade korvar. I efterhand kunde man inte ha haft det så mycket bättre en lördag. Det var som balsam för själen, som en dam som vi mötte så fint uttryckte det. Nu när familjen kommit hem gäller det att med alla tänkbara medel förbereda sig så att man kan ta sig ut på små vinteräventyr. Eftersom vi bara har en liten fjällpulka sedan innan konstruerade jag denna lilla pulka som sedemera kan kopplas ihop med den större för att kunna dra båda pojkarna. Den kanske inte är ultimat, men den fyller sin funktion. En fjällpulka för en hundring, inte illa va?Tjenixen
Trick or treat??
Tänkte jag skulle skicka en Allhelgona hälsning till alla där ute. Nästa vecka är det ännu en tung vecka. Familjen far till sydligare breddgrader och jag far till Härnösand för föreläsningar hela veckan. Denna lilla stad jag vet inte vad man ska säga om den, men om Göteborg är Sveriges ansikte utåt, så måste ju Härnösand vara Sveriges _ _ _ hål. Nog om detta, snart är hela storbeställningen färdigvirkad och tack gode gud att man inte har ett monotont arbete till vardags. Nu finns även vantar i produktion och kanske dyker det upp ett par "Lovika a´la flames" så småningom
Gubbvarning eller????
Sittandes vid köksbordet lapandes en kopp med kaffe, slogs jag plötsligt av en skrämmande insikt. Mitt intresse för småfåglar har på senare tid tenderat att gå från 0 till ett bra mycket större intresse. Jag lade t ex ner mycket energi på att smyga mig på denna hackspett. Under det senaste året har jag radat upp varningssignaler som, fågelintresse, ryggskott, äta glass med papperet på (för att slippa kladd på fingrarna), tända lysröret när jag läser samt virkning (det sistnämnda är det kanske mer tantvarning på). Det slår mig att det inte finns så många varningssignaler kvar innan man får acceptera att man sällat sig till det äldre gardet, kanske är det bara inhandlingen av en back lättöl till maten varje vecka som saknas. Så långt som möjligt ska jag försöka låta bli lättölen och försöka klänga mig fast på ungdomens sida. Det är för mig extra svårt att accpetera det faktum att kroppen åldras, när min mentala utveckling har stannat någonstans runt tolv års ålder. Denna ekvation går inte längre ihop då kroppen sällan tål de akrobatiska nummer som hjärnan beordrar den att utföra. Under det senaste året har jag många gånger möts av min frus uppgivenhet över att jag inte har insett att jag blir äldre.
Tjenixen
Nyaste mössan..
Ja en tid framöver kommer jag att tillbringa med att virka ett antal mössor
till företaget Ultimate grip. Inte så roligt kanske men det lönar sig. Samtidigt
ser jag det som en välgörenhets handling för utvecklingen inom skidbranschen
eftersom denna teknik tar stålkantsskärpa till nya höjder. Så man kan väl säga; It´s
for a good cause.... ja, ja man har lite olika syn på välgöenhet
I väntans tider....
Den tiden på året blir längtan nästan outhärdelig med påminnelser som frost i gräset, tidig oktobersnö och annonser i tidningen om den stundande skidmässan. När jag vandrar bort mot affären ser jag att snön ligger tunn på Oviksfjällen. För att döva det västa av denna längtan så borrar jag på dagarna ner mig i matteuppgifter som verkligen dammar av de gammla kuggarna i maskineriet. Men snart, snart ......står det andra prioriteringar på listan. Skidåkning i det första kallpudret!!!
Surfa lungt!!
