Jag har flyttat!!!
Jag har flyttat....
Åre Bike Park
Ja som utlovat kommer här en liten rapport från dagens downhill åk. Dimman låg tät över Skutan i morse, därför bestämde vi oss för att åka sittlift. I efterhand var det ett klokt beslut i många avseenden. För sonen var liftfärden lika spännande som nerfärden. Under dagen blev förhållandena bättre och bättre och åkningen var riktigt fin. Tyvärr slutande dagen med en ganska vådlig vurpa för H, som efter lite tårar borstade av sig dammet och deklarerade för pappa att, nu förstår jag varför du säger att man måste ha skydd!!! Ja trots att jag hade hjärtat i halsgropen så var H sugen på att direkt ta ett till åk när vi insåg att det blivit punka på bakdäcket. Vi avrundade dagen med att byta däck och den lille downhillåkaren sommande ovaggad efter 2 minuters bilfärd. Trots vurpan får man sammanfatta dagen med att detta gav verkligen mersmak!!!
Dyra leksaker...
Snacka om att vara en infrekvent bloggare, eller en så kallad periodare. Ja det har hänt en del sedan senaste bloggen. Fjällturer, säsongens första mössbeställning, Åre Mayhem festival och denna rackarns C-uppsats som tar upp större delen av den vakna tiden mån-fre. Som ett dåligt argument använder jag uppsatsskrivandet om fostran för att motivera mitt senaste inköp av en Scott High Octane. (Cyklarnas stridsvagn 90) Ja om man sitter hela dagarna och skriver om fostran och fostrans betydelse, så måste man även praktisera detta genom att individualisera uppväxten för sina egna söner. I detta fall försöker pappa individanpassa fostran av den äldsta sonen som har en stor passion för downhillcykling. Hyfsade argument va? Ha ha, skit samma, kul har vi tillsammans i alla fall. I morgon ska ett barn och ett förvuxet barn till Åre för att lufta sina cyklar. Vi får väl se hur det går? Förhoppningsvis kommer det en rapport om helgens bedrifter inom snar framtid.
Ha det gott! Mattias 
Sommaren 08, allt enligt traditionen....
Wildkids!!
Sol, cykel och vattkoppor...
Extreme fish makeover
Efter ihållande regn och vårdande av en vattkoppesjuk son så tittade äntligen solen fram.
Med ett trevligt sällskap begav jag mig på årets första fisketur till långan. En magisk kväll med
flugfiske, eldning, gott fika och mycket fisk. Trots att det var kallt i lyften kunde man identifera några
olika insekter i luften, så att man kunde välja fluga därefter. Själv tog jag en harr som var värd att ta upp,
samt ett antal småöringar som fick simma tillbaka för att växa på sig. Dock hade den ene i sällskapet
lyckats hitta en fluga i lådan som överrensstämde exakt med insekterna denna kväll. Ett tag var vi
oroliga att han skulle tömma Långan på fisk. Idag gjorde jag som sig bör med nyfångad fisk, en folie-
inpackning med smör, kryddor och rödlök. Som man säger, det smälte i munnen!
Vem frälser oss cykelfrälsta?
Den frågan är inte svår att svara på. Det är killar som Steve Hamilton som gör att vi som passerat 30 sitter hemma och drömmer oss 15 år bakåt i tiden då kroppen höll för aktiviteter som dessa. Men håller man inte själv för mer än XC mountainbiking, så får man väl värva den yngre generationer genom att visa filmer som denna. Jag ska faktiskt erkänna att jag, trots min fysiska ålder, var in på blocket och tittade på bmx cyklar. Ja, drömma kan man ju alltid. Härom dagen lackade jag fälgarna på Hannes hoj så den skulle se lite vassare ut och nu har jag hela kvarterets baranskara här med önskningar att få cyklarna "pimpade".
Hej svejs till nästa gång!
Hur tänkte de?
Man kan ju inte låta bli att filosofera kring vilket liv man måste ha om man lyckas skriva en hel bok bara om fallstudien som forskningsmetod. Ja du Sharon B Merriam kanske dags att vidga sina vyer. Eller är det kanske jag som ska rycka upp mig som läser och analyserar detta verk? Jaja, nog om detta. Jag skulle försöka hitta en bild på nätet som illustrerade min sinnesstämning vid skrivandets ögonblick, då jag dök på något roligt. Man kan ju undra hur de tänkte när de kom på denna logga, antingen så har de en bristande insikti i vad som normalt inte bärs, skyltas med eller uttalas offentligt eller också så är det så att dess upphovsmän hoppas locka en ny kategori medlemmar till denna organisation. Det måste i vilket fall som helst krävas ett ofantligt mått av självkänsla innan man sätter på sig en träningsoverall med denna logga. Ha det gott !
Tagen på bar gärning...
Hej svejs!
Vuxna barn leka bäst!
Tänk att träningen blir så mycket trevligare med lite sällskap. Jag fick sällskap av ett annat vuxet barn på gårdagens backträning och även om man känner sig lite sliten innan passet, så slutar det med att man tar i så man nästan sk---r på sig. Det skulle kanske vara bättre att ha ett sådant här fordon när man tar i så mycket.
Ha det, tack för trevlig träningsällskap! M
Epilepsivarning!
Ja man vill ju inte stå till svars för reaktioner som dessa!Försökte häromdagen att förändra bloggens utseende till att bli lite mer färgglad. Men då fick jag snabbt veta att så mycket färg kan man inte ha och inte i så kulörta färger. Det är ju epilepsivarning , hette det. Ja, ja nu hoppas jag att ni är nöjda med denna harmoniska design. Sitter för tillfället och tar en paus i sammanställningen av Forskningshandboken av Marty Denscombe, inför stundande tenta. Svårt att motivera mig när det mesta i min omgivning känns mer lockande än detta. Tankarna far lätt i väg kring vilken träningsrunda jag ska ta i kväll eller om det finns fler vuxna barn som vill leka i geggan.
So long!
Cykelsöndag
Idag har det varit en riktig cykelsöndag. Dagen startade med strålande sol från en klarblå himmel och jag var snabb upp ur sängen för att ta fram den norrländska vildmarkslunchen (varmkorv m. bröd). Vi ringde våra vänner som redan var på g. Det bar av till Andersöns naturreservat, med dessa mjuka och snabba stigar. De äldre grabbarna trampade runt på stigarna och hoppade, medan de lite mindre var på småkrypsjakt. Väl hemma i stan igen så kom en riktig hagelskur, men det stoppar inte en cykelfrälst småbarnsfar från att ta en långtur i geggan.
Känner mig ganska slak nu!
M
Äntligen är den här...
Äntligen här, handlar väl mer om min nya framgaffel, än om vårens antågande på dessa breddgrader. Det var ett bra tag sedan jag bloggade och man skulle kunna tro att våren borde ha kommit vid det här laget, men icke. I morse när jag cyklade till campus blåste det motvind och snöade. Men, men nu ska jag inte vara bitter, min nya och så efterlängtade framgaffel som beställts från England anlände med bussgods härom dagen. Efter lite mek och några fula ord lyckades jag till slut montera den på min cykel. Så nu är det väl bara att sätta på sig öronmuffar och vantar och sticka ut i skogen. Ja nu börjar hojen bli komplett, men tänk att man ganska ofta ändå stöter på någon ny pryl som man inte visste att man behövde!
Ha det gott!
